Alice Gustafson

Ungryttare

En liten reflektion...

Om mig, Vardag Permalink1
För två somrar sedan var jag på samma plats som jag är idag. Att jag ens fick åka då var lite av en chansning, jag hade gjort stora framsteg men var långt ifrån frisk. När jag tänker tillbaka på hur mitt liv såg ut då slås jag av hur stor del av min tankeverksamhet som upptogs av ätstörda tankar. Om jag för två år sedan hade sagt att jag ville åka hit själv hade min omgivning antagligen kollat på mig och skrattat, inte för att jag var för ung eller omogen utan för att jag fortfarande var sjuk, jag var fortfarande livrädd för nya livsmedel och hade en stark viktfobi. Jag kan inte låta bli att känna mig lite stolt över vad jag åstadkommit de senaste två åren. 

Jag har gått upp i vikt ja, och är idag antagligen inom spannet för normalvikt,vilket jag idag enbart ser som något positivt men var livrädd för då. Men det lilla jag vunnit i vikt går inte att jämföra med allt jag vunnit på andra plan, det som kallas livet. Idag har jag en fullt fungerande kropp med allt vad det innebär, jag kan skratta hjärtligt och innerligt och jag vet vad lycka är! Idag tränar jag för att det är kul och inte för att jag måste och jag har även upptäckt glädjen i att springa igen! Jag blir frustrerad när jag står och stampar på samma ställe för jag tycker mig redan ha missat tillräckligt.. Jag älskar mina två sporter och hur väl de kompletterar varandra. Hållningen från ridningen stärker min teknik i paddlingen (även om den fortfarande har en del brister) och ryggstyrkan jag byggt upp från paddlingen hjälper mig något enormt i ridningen!

Idag orkar jag engagera mig i frågor jag brinner för såsom djurhållning, jämställdhet och miljö och jag ryter ifrån när någon tränger sig i busskön (särskilt om de tränger sig före någon äldre som behöver få plats och helst även sittplats). Jag är inte längre livrädd för nya livsmedel utan snarare nyfiken på vad butikerna har att erbjuda! Idag kan jag göra medvetna val som involverar min kost och mathållning utan att min familj behöver oroa sig. Idag kan jag vara spontan! Jag låter inte längre maten styra mitt liv, nu får livet styra maten.. 

Och kanske bäst av allt.
Idag är jag, jag.




USA

Vardag Permalink1
Nu sitter jag i SAS Loungen på Arlanda och väntar på mitt flyg som går om knappt en timme. USA here I come... 
Jag har faktiskt inte varit så nervös som jag trodde jag skulle vara men nu börjar fjärilarna i magen sakta komma krypande, om 50min sitter jag på ett plan ensam över Atlanten, idag börjar mitt livs hittills kanske största äventyr! Och japp jag ska försöka hålla er uppdaterade.🌟 Ha en fin nationaldag nu allesammans så hörs vi! Och om ni har några tips på saker jag verkligen borde göra i Huntington Beach  eller  LA hör av er (eller kommentera nedan)☀️



En effektiv dag!

Minova, Vardag Permalink0
Gårdagen var allt annat än lugn, jag flög upp ur sängen vid någon minut efter sex, kastade på mig kläder och åt en snabb frukost bestående av gröt med ett berg svarta vinbär, ett gäng fullkornsskorpor och ett stort glas isvatten. sedan yrade jag runt i jakten på mina stallkläder, packade väskan, borstade tänder och hår och begav mig mot skolan. På tunnelbanan hann jag göra nästa veckas svenskläxa så nu kan jag check av det från min "to do list". Värt att notera är även att jag hann i tid till skolan, SL och jag har nämligen lite olika åsikter om hur fredagstrafiken ska se ut! Efter en kort kemilektion var det sedan dags att bege sig till stora aulan för att skriva matteprov och trots att jag är relativt bra på matte och kände mg förberedd var det SVÅRT eller egentligen var det nog inte så svårt men det var långt och jag stressade upp mig vilket resulterade i att jag inte hann klart, det har nog aldrig hät förut, att jag lämnat in ett ofulständigt prov, men men det får vara! Efter matten fick jag äntligen resultatet från förra veckans kemiprov och då känndes allt plötsligt betydligt mycket bättre, och inte blev det sämre när jag fick tillbaks mitt biologiprov senare på eftermiddagen! När jag äntligen avverkat mina skoltimmar begav jag mig hemmåt en sväng innan pappsen körde mig till stallet. Det är otroligt lyxigt att få skjuts båda vägarna, tack för det! Jag hann alltså även med ett bra dressyrpass (som jag tänkte sammanfatta lite kort senare idag!) på finaste sessan-bessan innan jag kom hem och slog mig ner framför datorn för att skriva klart en verksamhetsberättelse som jag undvikit in i det sista. Jag gjorde ett litet avbrott för att äta en fantastiskt god midag á la Jamie Oliver style och skrev sedan klart verksahetsberättelsen men en stor kopp thé som sällskap!
 
Nu ska jag snart slänga på mig lite träningskläder och bege mig bort till klubben för att utöva en av de bästa idrotter jag känner till- nämligen lite paddling!
Till top